Det är vår!!!

Solen skiner, lillebror är lite bättre, smärtkliniken har gett mig olika saker för att få min hand att börja fungera igen, himlen är blå och jag myser med pojkvännen… Tanken har slagit mig att sluta blogga eftersom jag gör det så sällan nu.  Jag tycker egentligen inte om att jag inte tar hand om bloggen på ett särskilt bra sätt men samtidigt är det svårt att ta steget och stänga ner den. Så länge jag har bloggen känns det som en utväg att ha bloggandet om jag vill/behöver. Det är tryggt, säkert och ett lätt sätt skriva av mig. Lets face it; jag har ju även fått många vänner här, både i bloggosfären och IRL, det är ett lätt sätt att hålla kontakten även om jag är dålig på kontaktdelen för tillfället (ett långt tillfälle…).

Hoppas ni alla njuter av den underbara solen och dess helande krafter, det gör jag!

Oj, hoppsan…

vad fort tiden går och vad mycket det är som hinner hända under den tiden… Det är länge sedan ajg var inne på bloggen, jag har varit sjuk igen, haft mycke tpå jobbet och solen skiner så jag är ju aldrig framför datorn mer än nödvändigt. Dessutom har jag pluggat mycket teori, övningskört mycket och igår var det sex månader sedan jag och pojkvännen gick på vår första date. Tiden flyger iväg… Nu när ja gkom in här på bloggen för att skriva ett litet inlägg så verkar hela layouten vara omgjord, hur ska ja gnu hitt aoch känna igen mig? Eller kanske det bara är något fel med min dator för den är megaseg i det dataprogram jag arbetar i och jag fick ett felmeddelande två gånger när jag försökte komma in på den här siten. Jaja, det ordnar sig nog till slut LIvet leker ju när solen skiner och fåglarna kvittrar, när körkortet närmar sig och livet har sin gilla gång -även om det inte är perfekt i alla delar av livet så underlättar våren livets mörka sidor.

Hoppas ni alla mår bra och att ni kan njuta lika mycket som jag gör av solens läkande strålar!

Handledarkurs och att vara kär

Igår tog jag det stora steget mot ett körkort Jag och pojkvännen gick en handledarkurs. I födelsedagspresent av honom fick jag handledarkursen plus en bokad plats på en teorikurs som börjar den 31:e mars. Så mina vänner, snart kommer den vimsiga filosofan vara ute på vägarna och förhoppningsvis inte vara särskilt vimsig Faktiskt, nu när jag tänker på det… jag är inte alls lika vimsig nu för tiden som jag var förr… Jaja, körkortet -teorin slutar i slutet på april och eftersom jag har plugghuvud tänkte jag försöka skriva provet så snart som möjligt efter det. Gjorde ett av Bonniers teoriprov på pojkvännens dator förra veckan och då blev jag godkänd på första försöket. Därmed inte sagt att jag är en bra bilförare eller att jag tror allt är lätt och att jag kommer ta det oseriöst. Tvärtom, att jag klarar vissa saker i början ger mig självförtroendet jag har saknat för att faktiskt ta den där rosa lilla lappen. Förra veckan körde vi på en stor parkering (typ tredje gången jag körde med pojkvännen) och då både backade och fickpakerade jag utan några fel. Megakul!!Fast jag såg inte att jag fickpakerade -jag fokuserade på att jag backade för det var det jag var lite nojjig för Jag känner mig inte alls oteknisk nu för tiden, åtminstone inte om man jämför med hur jag var förr. Heja mig!

Efter kursen igårkväll gick vi till min favoritrestaurange och åt goooooood mat Pojkvännen hade som förslag att gå på bio, det tyckte jag lät bra men vi hade det så mysigt och trevligt på restaurangen att vi skippade bion, satt kvar och pratade ett tag till och sedan tog en promenad hem. Han är väligt romantisk och får mig verkligen att känna mig både sedd, stolt (över mig själv), uppskattad och älskad. Vi kan ha så intressanta diskussioner samtidigt som vi båda kan stanna upp och bara titta den andre i ögonen och drunkna där. I söndags var det fyra månader sedan vi gick på vår första date. För att göra det enkelt för oss brukar jag räkna den daten som då vi blev tillsammans. För lets face it, sedan den kvällen fanns det ingen annan för någon av oss… Fortfarande nykär -jajemän

Nu måste jag komma igång med jobbet. Hoppas ni har det bra, jag saknar er men jag hinner/orkar fortfarande inte sitta framför datorn när jag väl är hemma och faktiskt skulle kunna göra det. Jobbet är galet mycket hela tiden…

Alla hjärtans dag :)

Gårdagen var en av de bästa födelsedagarna jag haft som jag kan komma ihåg Toppendag helt enkelt! Idag är det också en bra dag även om det känns mer rörigt. Jag tror hela tiden att det är fredag idag och samtidigt är jag lite splittrad med alla hjärtans dag. Jag kan tycka det är mysigt men samtidigt så ska man inte behöva en dag där hela årets romantik samlas. Min pojkvän och jag är båda rätt romantiska och jag föredrar nästan att vi hittar på något speciellt någon annan dag, bara för att vi tycker om varandra -inte för att det är en dag man ”måste” Däremot vill jag inte dissa den helt utan någon liten present och extra många pussar och kramar kan pojkvännen få

Rapport

Bara en jättekortis -jag är tillbaka på jobbet. Trött efter att ha jobbat heldag med fullt ansvar igår plus att jag hade kvällsföreläsninig. Börjat en idéhistoriekurs bara för skoj, inget jag behöver egentligen förutom som stimulans av hjärnan Etik, moral och människosyn heter den… lite spännande Pojkvännen fyller år på söndag, jag nästa vecka och nästa helg har han födelsedagsfest. I helgen blev han bortrövad och hade verkligen en toppentid!

nu måste jag jobba… lillebror blir sakta men säkert bättre fast vissa prover ser konstiga ut ändå.Nu har influensan kommit så när som helst börjar den riktiga isoleringen av honom och mamma också…blä för det men skönt att han är i den här världen!

Upp och ner,ner och upp

grisen gal i granens topp…. Det finns någon gammal barnsång som börjar så och jag tycker den stämmer så väl in på livet just nu. Ena stunden är lillebror riktigt bra, andra sekunden är det konstigt provsvar eller en reaktion på ett framsteg som leder till två baksteg. Först ska han få lämna intensiven, sedan är han på väg att kvävas så han två timmar senare fortfarande är blå i ansiktet och har mkt hög puls = flyttas inte i allafall. Så är det mest hela tiden… Bra saker händer och så dyker något litet upp som lägger lite sordi på stämningen. Antar att det är så livet är, både i stort och smått.

Hallojsan världen!

Jag lever…hjälper kompisar med plugg, jobbar en hel del, umgås och myser med mina katter, hälsar på mamma i urskogen, läser böcker igen och vilar från datorn när jag inte är på kontoret eftersom jag är klistrad vid den under arbetsdagen. Inte ens facebook som är min nya addiction är jag inloggad varje dag på… det ni, det är inte illa!

Ska på date imorgon efter jobbet med en kille som jag träffade för två veckor sedan när jag och tjejerna från jobbet var ute på stan en kväll.  Tror inte det är världens chans för en relation meeeen det är ju alltid roligt att få träffa nya människor Dessutom finns det gott om ögongodis just nu i mitt liv. Eller gott om..tja, det finns gott om skratt. Jobbarkompisen S, som jag har så himlans roligt med, öppnar upp mina ögon för att livet kan vara roligt också -inte bara lugnt/tillfredsställande/jobbigt/nödvändigt. Jag har en tendens att glömma det ibland och sticka huvudet i sanden. En gömma-sig-från-världen-period är både bra och nödvändig för mig at tha ibland men samtidigt måste jag ju ut i världen för att kunna gömma mig igen

Ibland så :)

Ibland händer det att en vimsig filosofan får användning för det hon pluggade i några år. De gånger det händer sprider sig en enormt tillfredsställande känsla i kropp och hjärna. Inte nog med att jag studerat någonting som jag tyckte/tycker var intresant, jag kommer ihåg det och kan lära andra. Jag får rycka in i min bekantskapskrets som en allmän begreppsdefinierare och filosofi-/samhällsvetare. Det är ju KUL!! den här gången var det lillebror som behövde hjälp med en viss Åke Daun’s definitioner av nationell mentalitet och nationell identitet. Jag tyckte det mesta i informationen lillebror hade fått var ren skit och alllmänt oförskämt dravel MEN jag hjälpte honom att få fram svaren och att börja tänka självständigt i just den frågan. Finns så mycket att sägas i detta ämne… Jag har skrivit så många tentor om det, haft så många föreläsningar och seminarier om nationalism, identiteter och allt som finns kring dessa begrepp. Problemet för mig är inte att lära ut kunskapen till andra, problemet är att gå ned några nivåer. Det är liksom inte så lätt för gymnasieungdomar idag att veta vad ”sociala kontexter” och ”begreppsdefinitioner” är för något men har man en gång lärt sig dessa uttryckssätt är det svårt att backa undan dem… Skönt att känna att jag kan någonting och att det jag läst inte varit helt bortkastat utan faktiskt användbart på fler ställen än i föreläsningssalen på ett universitet.

Jag lever och myser :)

Det är lite jobbigt på jobbet nu…den här veckan har känts som att den har varit 3 veckor lång. Jag har fortfarande rätt ont i min hand vilket gör att jag är konstant trött. Jag blir det när jag lever med en smärta hela tiden, även om jag lär mig leva med den är det ju inte direkt urkul. Sedan har jag tillbringat rätt mycket tid med katterna och vänner den här veckan (och facebook) så bloggen har blivit pinsamt åsidosatt den senaste tiden.  Imorgon ska jag tillbringa dagen med att läsa ikapp mig på alla bloggar, jag saknar mina bloggläsningsstunder, mina bloggskratt och att veta hur ni mår och lever. Men vet ni vad? Trots allt detta så myser jag Jag har två underbara katter, goa vänner och ett jobb att gå till. Livet är egentligen rätt bra, eller hur? Desutom blev jag omåttligt populär på jobbet idag när jag hade bakat äppelkaka till hela gänget Hembakad äppelkaka med vaniljsås gjorde succé kan jag säga, trots att jag aldrig bakat en sådan sort förut *stolt filosofan*

Glömde en sak

-expressens krönika på kultursidan idag, skriven av Maria Küchen, är en av de bästa som har skrivits i tidningens historia om ni frågar mig! Och eftersom ni inte frågar så berättar jag det för er