för att ni finns, för att ni orkar kommentera, för att ni stöttar så mycket!
Så här långt idag har jag ingen ilska, pojkvännen fick ur en del av det igår kväll utan att jag behövde vara arg. Jag ska vara tärna i augusti på bästa kompisen från skoltidens bröllop -igår köpte hon sin klänning och jag var med 
Det hjälper lite att prata bröllop och inte bara intensivvård och död.
Lillebror blev bättre igår förmiddag men igår kväll var han sämre igen så nu är han tillbaka helt på respiratorn och in i eget rum igen.Igår morse togs beslutet att han kunde vara utan respiratorn och han hade redan blivit utflyttad till “torget” på iva men som sagt, ett litet bakåtsteg igår kväll. Jaja, det är en ny dag idag. Det viktiga är att han får krafterna att orka kämpa.
Ja du, livet är så märkligt, ytterligheter och jag tror vi måste få ha det så ibland.
Tänker på dig! Kram
Tittar in och skickar en kram!
Hej vännen
jag har inte varit här hos dig sedan före jul…ja…jag har läst mycket lite bloggar. det har liksom snurrat på. Nu läser jag att din början på det nya året har varit fylld av sjukdom och dödsfall. Nu känner jag mig som den värsta bloggkompis som inte kikat in tidigare. Hur som helst så skickar jag tröstekramar över atlanten och önskar att lillebror din och pappa din får vara friska.
Kram kram kram
blev glad över att du skrivit, det var tomt ett tag…