Haft en konstig natt med många drömmar. Sitter nu med cd’n jag fick av min teamledare när han gick på semester som han gjort till mig. Min kropp och mina ögon vill gråta men samtidigt kommer det inga tårar. Jag vet inte varför jag vill gråta, jag vet ingenting. Drömmarna lever kvar i mig och jag är lite småskraj för om de faktiskt försöker få mig att inse vissa saker eller om de bara är utrensningar av tankarna och funderingarna som förekommer i en vimsig filosofas hjärna. Jag föredrar det senare alternativet, det förstnämnda blir så komplicerat -för att inte tala om rörigt med tanke på hur drömmarna var 
Idag ska jag ta tag i mig själv och göra en storstädning i lägenheten. Är verkligen hög tid för det nu, har varit tid för det länge men latheten har kommit ivägen. Nu får den helt enkelt inte komma ivägen för då slutar det väl med att jag får en allergisk reaktion på alla smulor och damråttor som smugit sig in i min underbara lägenhet.
Jag behöver nog gråta…men vad 17??!Varför då? Kände av det igår också men då kom det heller inga tårar, inga salta bäckar.
Väntar dessutom på att en kompis ska föda bebis som var planerad till i onsdags. Jag brukar vara bra på att gissa datum och jag trodde på den 16:e men ingen bebbe än…Det blir hennes första och vi är två kompisar som står på stand by 
