Filosofan på rymmen och hur “fångas” faktiskt kvinnan?

Jojomän!Det händer minsann att filosfan smyger ut (inte riktigt så diskret som man kanske skulle kunna önska sig) från kontoret ibland för att vistas bland andra människor i fria världen. Idag var en sådan dag. Blev hämtat av min goa teamledare och sedan åkte vi till det område där teamet håller till för tillfället och åt lunch med hela gänget. Hade riktigt kul, jag var precis lika galen som bara jag kan vara så jag bjöd på några skratt. Glad att man kan glädja någon ;) Jag och teamledaren har alltid rätt intressanta diskussioner, åtminstone för mig är de intressanta. Idag handlade det mest om simultankapaciteten och män. Han berättade att det är vetenskapligt bevisat att när män kommer i närheten av kvinnor stängs en del av deras (männens) hjärna av för att kunna utsöndra mer hormoner och på så vis locka till sig kvinnan. Tyvärr blir det ju fel del av hjärnan som stängs ned eftersom de oftast då står som lallande idioter när kvinnan vill ha djupa diskussioner :P Nääää, eller….jo…jag skrattade glatt och sa så faktiskt. Och han höll med ;) Vilket naturligtvis gjorde att resten av tiden vi umgicks idag lyckades syfta tillbaka på denna diskussion. Glömde jag någonting var jag för mycket kille, glömde han eller någon av teknikerna något var det för att jag var i närheten. Jag är ju tjej!Det går ju inte! ;) Så därmed har vi även kommit fram till att eftersom män aldrig kan fungera som “normala” människor i kvinnligt sällskap måste det betyda att när vi kvinnor lyckas hitta en man som vi tycker kan uttrycka sig verbalt och vara förnuftig så fastnar vi egentligen för en man som evolutionen går långsammare med. Eller är det tvärtom? Går det fortare för de män som lyckas fånga en kvinna trots/tack vare att han ger intryck av att vara begåvad än för de som fångar kvinnan genom hormonerna? Tål att funderas på…

Hur som haver, det var skönt att rymma från kontoret i några timmar idag. Dels har jag jobbat en del övertid i veckan och dels så jobbar jag imorgon så lite avslappning behövde jag. Jag är ju ändå bra och effektiv på det jag gör och att komma överens med mina tekniker tycker jag är rätt viktig del av mitt arbete. Så det dåliga samvete jag har för att jag var borta från kontoret i 2,5 timme försöker jag bortförklara för mig själv…om det är så att ni inte märkt det redan ;) Det var faktiskt nyttigt att jag inte var inne också för killen som ska ta över ett av teamen (som jag den här veckan har fått ta hand om så jag har haft två istället för ett) kunde öva sig på att ta hand om dem på riktigt, utan att jag la mig i. Den andra tjejen var ju där och hon är ju mer erfaren än vad jag är men eftersom jag sitter med teamet så är det lättare att fråga mig och teknikerna har ringt till mig eftersom killen inte haft lämplig  telefon. Nu fick han ta samtalen och lösa problemen och mer få en riktig inblick i vad vi gör. Trots att vi började samtidigt och han sitter brevid oss har han ju ändå inte hängt med till fullo på vad vi gör hela dagarna för han har ju haft fullt upp med det han har haft att göra. Det har varit en bra dag idag, trots att den är så mytomspunnen :)

Tid för en dusch och en säng för en trött filosofan tror jag. Å, jag glömde: farmor har varit här ikväll för första gången och hon tycker jättemycket om lägenheten! Det sista hon sa innan hon klev på bussen var “Det här har du gjort riktigt bra Filosofan”, det är inte ofta hon kommer med så positiv och tydlig kritik så det tar jag verkligen åt mig av. :D Jag HAR faktiskt en riktigt trevlig lägenhet! :)

Kram på er!

Dagens tips: Köper ni en för fin julklapp till er ädlre släkting är chansen/risken att ni får den oanvänd i inflyttningspresent rätt stor, åtföljt av kommentaren “bli inte arg nu men det är ju för fint för mig så jag använder det inte…” Vad kan man säga? Tack farmor/mig själv för de fina tallriksunderläggen ;)

Glömde: läkaren hinner kanske inte träffa pappa innan läkaren går på semester för de sjuka har företräde. Antar jag jag ska ta det som positivt men ändå…akut leukemi som är över på 5 månader?öööö, det vågar jag inte tro på. Jag är skeptisk -en säkerhetsåtgärd från min sida -jag vet, men ärligt… han ska ta nya prover på tisdag. Och nu SKA en vimsmig filosofa resa sig ur soffan, duscha och kollapsa i sängen.

Ha en bra helg!

Publicerad i: on juli 13, 2007 at 6:41 e m Kommentarer (1)

URI för att skicka TrackBack till det här inlägget: http://filosofansfunderingar.wordpress.com/2007/07/13/filosofan-pa-rymmen-och-hur-fangas-faktiskt-kvinnan/trackback/

RSS för kommentarer till det här inlägget.

En kommentar Leave a comment.

  1. Hoppas det stämmer så att du kan tro på det! Men nog är det ett gott tecken att din pappa inte är så viktig!
    Kramar!


Leave a Comment